ångest ja..
jag orkar inte välja något att ta på mig, jag orkar inte fixa mitt hår eller sminka mig.. vill bara ligga kvar i min säng, i mitt mörka rum.. själv en stund!!!

när en sak man tror aldrig ska hända plötsligt händer är de svårt att förstå att de är verklighet.
jag brukar skjuta upp mina problem, även om jag vet att man verkligen inte ska de för att man aldrig tjänar något på de. man vinner lite tid, men problemet kommer alltid i kapp.
jag försöker skjuta upp detta, låssas som att de inte finns där. men de är svårt att undvika de, när jag hela tiden känner de innom mig på ett konstigt sätt.
jag vill bli av med de på ett sätt.. de tynger hela mig och min vardag. de påverkar hur jag är och allt jag gör. orkar ingenting! men på ett sätt så är de något inom mig som säger nej.. som skriker nej.. jag gör nog egentligen inte detta för min skull.. utan för din, för att detta är de DU vill.. och för att detta är de som är lättast för alla. lättast för mig med.. men jag är faktiskt rädd och vill bara att detta ska vara över. jag önskar att detta aldrig hänt mig nu, för jag vill inte bli av med de som en gång kanske skulle kunna vara den största och viktigaste delen av mitt liv. jag vet att du finns där och jag vet att ma inte kan sakna någon som aldrig funnits, men lite av mig kommer alltid att ångra detta!!!!!!!!!